Muren

En sådan här dag kan jag inte låta bli att tänka på den otroligt störiga svenska mannen som sa "Jag var med när muren byggdes och jag var även med den revs" när jag och Caroline satt på u-bahn en gång under hösten 2005. Ett citat som präglade hela Berlin vistelsen. Jag kan verkligen inte sluta tycka det är kul. det är helt vansinnigt. ( okej, det är väldigt internt det här)

På tal om minnen, jag vet att det kanske låter konstigt. Men det här med att minnas saker när det händer historiska händelse är ganska kul egentligen( och lite patetiskt). Jag kommer faktiskt ihåg dagen då muren revs, jag var 8 år och jag minns att jag tittade på tv med mina föräldrar när de berättade på rapport om att muren höll på att rivas. Jag minns att jag satt framför tv bordet eftersom jag hatade att sitta i soffan och att jag satt i skräddarsits. Det minnet är t lika fastetsat som vad jag gjorde när de rapporterade om händelsen i New York. Varför håller man på och snackar om sådant egentligen? Helt meningslöst.

I kväll lyssnar jag på P3 PoPs Berlinspecial